jag har gått igenom allt, om och om igen. jag kommer inte fram till någonting!
det finns dagar som jag har bestämt mig för att jag fan kan klara allt, att jag ska tänka på mig själv, göra det som är bäst för mig. men så är det dom här dagarna, dom som har övertaget, dom dagar jag känner mig som världens svagaste person, dagar som jag inte vet var jag ska ta vägen, för just de, ångesten. som kommer utan anledning, tränger sig in och gör så jävla ont. när jag känner att det inte finns någon som jag kan luta mig mot.
jag tror att jag försöker intala mig att ingenting stämmer, fast jag innerst inne vet att varenda ord är sant!