jag har haft en av de allra värsta dagarna i mitt liv idag.
jag är tillbaka på ruta ett, på botten.
känslan av att jag aldrig kommer ta mig tillbaks, växer bara mer och mer.
jag som trodde att jag hade tagit mig igenom dethär redan.
det visar sig nu att detta bara är början.
har ni någon gång känt er som den sämsta människan i världen? den mest ensamma människan i världen?
som att allting du gett, inte betyder ett skit? att du ger och ger men du får ingenting tillbaka?
att ett enda litet misstag, blivit så stort och förstört allting?
att du vill, du vill så in i helvete, men du känner också, aldrig mer, aldrig i livet?
det är så det känns. och det känns kan jag lova. som knivar i hjärtat!

vad hände? vi som var så jävla bra